Idag har Isak varit ett litet monster rent ut sagt! Så fort han inte får som han vill blir det ett himla liv, han skriker, gråter, slåss, kastar saker, hoppar och stampar. Starx före lunch fick dom en varsin flaska välling eftersom båda var hungriga och jag hade inte slängt ihop någon mat än. Isak satt i sin matstol inne i vardagsrummet och åt och Alvina låg på mattan en bit från honom. När han var klar kastade han sin flaska i huvudet på Alvina som fortfarande åt och började skratta. Alvina blev såklart jätteledsen och började gråta och när jag tog upp henne och sa åt honom blev han helt hysteriskt och tårarna bara sprutade. Lät honom springa omkring som han ville här hemma ett tag istället för att bara vara i vardagsrummet och då blev han genast på bättre humör, ett tag iaf. Sen rev han ut kastruller ur ett skåp i köket och drog ut halva toarullen inne i badrummet, plockade ner alla vaser i sovrumsfönstret och när jag sa till honom att det var "aj aj" och att han skulle ställa tillbaka dem kastade han en av dem i golv och började genast gråta igen. Det värsta är att när han blir riktigt arg och ska avreagera sig går det ut över tapeterna, han tar tag i skarvarna på dem och börjar klösa tills han får grepp och kan dra. I sitt rum har han redan fått bort några bitar men som tur är av vi haft tapet över så vi kunnat sätta upp nya våder. Vet inte om det är normatl att dom kan vara så här i hans ålder? Trots kanske? Vi ger både Isak och Alvina lika mycket uppmärksamhet (om inte Isak mer ibland) Båda barnen är alltid delaktiga i det som sker här hemma och dom är överröst i kärlek och värme så jag har mycket svårt att tro att det skulle vara svartsjuka. Vi ger Isak egentid med en förälder så ofta det går. Hoppas verkligen att det här bara är en fas som kommer gå över. Måste vara jobbigt för honom att bli så arg och ledsen.

Nu har båda två somnat så jag ska ta itu med röran de små monstren ådstakommit här hemma innan dom vaknar igen, hoppas min son är en glad och possetiv Isak då.